"...det låter väldigt lite, och sedan inget alls."

Det här hände inte idag, utan i måndags. Vi har börjat en ny delkurs, om retorik och sånt. Läraren verkar jättebra, men under den där första lektionen sa han något som fick mig att bli deppig igen... Han demonstrerade för oss hur man ska stå och hur man ska prata när man håller tal. Ja, hur ska man prata då? Inte genom att använda bara halsen/stämbanden iallafall, för (citat) "det låter väldigt lite och sedan inget alls". Gissa vad det fick mig att tänka på? Jo, stackars Bill såklart. Hade iallafall mitt flätade armband som jag kunde pilla lite på under resten av lektionen när jag tänkte på honom.

Jag är sååå glad att operationen äntligen är över nu iallfall, och att den gick bra! Nu får vi se hur rehabiliteringen går, och hur hans röst låter om några veckor...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0