Den här dagen har varit en av de längsta i mitt liv... Känns det som iallafall. Den började kl halv 2 inatt, med en artikel på tyska bild.de. Bill Kaulitz, en av de personer som betyder mest för mig i mitt liv, har inte bara råkat ut för en elakartad stämbandsinflammation. Nu måste han även operera bort en cysta från stämbanden. Utan operation riskerar han att aldrig mer kunna sjunga.

Min dag har alltså handlat om att leta upp ny aktuell information om detta ( = ständigt uppkopplad på de tyska sajterna för att få förstahandsinfo, plus en hel del skickade mejl till personer här och där), lägga upp det på hemsidan, samtidigt som man svarat på hundratals mejl från oroliga fans och svarat på lika många frågor över msn.... Allt detta samtidigt som jag själv suttit och oroat mig hur mycket som helst, men måste försöka verka lugnande och säker på att allt kommer gå bra, mot alla som skriver och frågar...

Det hela blev ju inte mycket bättre av att programledarna för de tyska tv-nyheterna säger saker som "Är det här slutet för Tokio Hotel?", "Kommer Bill någonsin att kunna sjunga igen?"
Om jag bara hade en enda önskan som fick gå i uppfyllelse, så skulle det vara att Bill blev helt frisk, kunde fortsätta sjunga som tidigare, och att han aldrig mer behövde bli sjuk. Ja, det var en önskan. ;)

Under tiden som vi väntar på besked, så kommer här en bild på en glad Bill. ^^